Låt oss sätta ribban högt - höga förväntningar för hög prestation
För några dagar sedan diskuterades på Expressens facebooksida en händelse där en rektor skrev ett meddelande till sin elev som följer: ”Kom ihåg att ett betyg bara talar om hur duktig din lärare är på att nå fram. Du är mycket mer fantastisk än en fånig bokstav.” Rektorns syfte, enligt hennes egna ord, var att ”ge eleven en liten boost”.
Tanken var god, men genomförandet inte riktigt lika bra. I meddelandet säger en skolledare att det är lärarens fel att eleven inte fick tillräckliga kunskaper för att uppnå ett betyg. Det är precis sådana uttalanden som gör att den svenska skolan anses vara dålig. Kan inte ens vi själva stå upp för varandra och det vi gör - hur kan vi förvänta oss att resten av samhället ska göra det? Nej, en elev kan boostas på många olika, bra sätt. Säga till eleven "någon suger här, men oroa dig inte, det är inte du - det är din lärare" är absolut inte ett bra sätt att boosta en elev på. Eller att handskas med en skolverksamhet.
I diskussionen som följde kunde man urskilja 2 olika huvudspår. Det första spåret som handlade om hur bra rektorn gjorde som stärkte eleven. Det andra spåret som handlade om hur dåligt rektorn gjorde som sänkte läraren.
Under diskussionens gång utkristaliserades ett behov av folkbildning i hur man tänker och pratar kring skola och hur man bygger upp relation lärare-förälder-elev, för tror vi att det kommer av sig själv och att alla vet hur man ska tänka och vad man ska säga till barnen - lurar vi oss själva.
Här kommer några tankar som har sitt ursprung i ovan nämnda diskussionen:
Man ifrågasätter aldrig lärarens kompetens inför en elev läraren undervisar. Man säger inte till barnen att läraren är dålig. Någonsin. Det är en diskussion för vuxna emellan, när barnen inte hör, ifall man behöver en förändring. Man säger inte att läraren är dålig vuxna emellan heller om det inte ska leda till något konstruktivt. Har uttalande inte en konstruktiv dimension kallas detta för rent skitsnack bakom ryggen på människan. Fult.
Ett dåligt betyg är inte alltid ett resultat av att någon misskötte sig. Ibland är ett dåligt betyg resultat av att man hade för kort tid för att träna upp en förmåga, litet eller inget intresse att göra det eller att man inte är bra på just det som bedöms enligt betygskriterier, men superduktig på en massa andra saker.
Det är osmart att lära ett barn att det är ok att skylla ”ett misslyckande” på omgivningen. Omgivningen kommer aldrig att vara optimal. Omgivningen kommer alltid att vara möjlig att skylla på om man lär sig att det är helt ok att göra det redan från barnsben. Man bygger upp ett dåligt beteendemönster för framtiden som kommer att missgynna barnets utveckling i situationer barnet använder sig av samma beteendemönster. Presenterar vi själva för barnen att skylla på annat är ett acceptabelt sätt att hantera en frustrerande situation kommer de furtsätta att göra det i nya situationer.
När man kritiserar läraren/skolan inför ett barn lär man barnet att skola och personalen är inget att lita på. De vet ju inte hur man gör. Personalen på skolan vet ju inte hur man gör med barn, får barnet lära sig. Man tar ifrån barnet glädjen att se skolan och verksamheten där som något tryggt och viktigt att längta till. Vem vill gå till en verksamhet som inte är bra och dessutom bli tvingad att gå till den varje dag, vill man eller ej? Det vill inte barnen heller.
Därför skickar jag nu ett litet meddelande som har som syfte att ge den utpekade läraren en liten ”boost”: "Läraren, kom ihåg att dina elevers betyg är en spegel av vilken prägel din rektor har satt på verksamheten på din skola, hur bra hen har kämpat för skolans ekonomi, för att optimera antal elever i klasserna, för att ge dig en meningsfull fortbildning och förbättra dina arbetsvillkor samt för att ge dig möjlighet att använda dig av en specialpedagogs kunskaper mer en bara tillfälligt. Du vet att du duger och gör ett bra jobb under sämre och sämre villkor. Du, läraren, gör ett fantastiskt jobb. Ett dåligt betyg är mycket större och mer komplext än att DU inte nådde till en elev."
Och till eleven är det bra om rektorn nästa gång skriver något mer genomtänkt, något som inte ska innebära att man "sparkar med känga" på sin egen personal för att få en elev att må bättre. Något som t ex: ”Kom ihåg att ett betyg bara talar om hur bra du är på det som betygsattes. Du är en fantastisk människa. Här följer en lista på sådant som du skulle fått högsta betyget i om man hade betygsatt just det i skolan: 1..2..3..”
Vi har en bra skola i Sverige. Det vi saknar är att uppskatta den och tala med visdom om den, innan vi talar med känslor. Att påstå att den svenska skolan och lärarna är dåliga tenderar att bli en profetia som uppfyller sig själv. Låt oss sätta ribban högt - höga förväntningar för hög prestation!